jag var väldigt osäker i morse. Funderade på att inte starta i tävlingen. Tänkte att jag bara skulle vara ivägen för herrarna eftersom alla seniorer skulle köra samtidigt. Men så bestämde jag mig för att köra ändå, bara ha kul och helt enkelt gå åt sidan för de som varvar.

 

Fick med mig Jonas upp och för en gångs skull tog vi bilen i stället för att cykla de 13km. Han följde med och provkörde ett varv och jag insåg vilken skillnad det är att köra en stig i dagsljus och i mörker med pannlampa!

 

Sen hjälpte jag till att köra en kort bana med nybörjarna och de är fantastiskt snabba de där små! Och så körde juniorerna sina varv.

 

När vi sen äntligen skulle starta så var jag ganska kall men fick ju upp värmen snabbt!

 

Herrarna körde 4 varv medan jag bara behövde köra 3. Jag var enda dam så jag hade ingen press men tänkte ändå att jag skulle försöka hänga med sportklass-männen en stund. Det gick så där, efter 500m var deras lampor försvunna i mörkret och jag trampade ensam. Men det var ganska mysigt!

 

I det svåra partiet lyckades jag lägga mig ner i leran. Vred om styret och hoppade upp på cykeln med framhjulet åt fel håll! Lite stressad och förvirrad var jag nog allt!

 

Jag hann ett och ett halvt varv innan jag blev varvad av de första männen. Det är jag nöjd med för i torsdags på träningen hann jag ju bara ett varv!

 

Jag är nöjd med min prestation, jag var trött när jag gick i mål och framför allt så hade jag roligt längs banan!

 

Sen är det ju alltid kul att få vinna, även om det var utan motstånd.

Kostigt det där men det känns bättre att få pris för att ha vunnit utan motstånd än för en 3e plats som egentligen är sist.